Slö och slappardag...och lite ögonfröjd

Ibland får man unna sig en och annan slö och slappardag fast det tar emot...med en dåres envishet...men det är väl tur.

Mitt sjukdomstillstånd har ju inte direkt gått obemärkt förbi om nu någon trodde något annat...och mina kristaller är fortfarande inte bra...Jag får hålla mig i väggarna mellan varven och allra helst när man stiger ur sängen eller ens att jag vågar böja mig framåt...Då är min yrseln bara förnamnet...

Att spela boule har inte varit att tänka på...och när jag orkar har jag en magnet så jag slipper böja mig efter kloten hela tiden...det fungerar bara inte...Men nu var det ju längesedan jag ens orkade spela...när händer och ben skakar...hur skall man sikta då...Jag kan knappast ens hålla i en penna och skriva handlarnota...

Massor av blåsor i munnen...av Symbicort, Oxix och Ventolin och en massa tabletter...smort in läpparna med bedövande salva...jo nog bedövar det allt...nu har jag ingen känsel i läpparna och det känns som jag varit hos tandläkaren...så man får ta det onda med det goda...

Dessutom har gubben min väl blivit smittad i rena frustrationen att jag varit så dålig att han har drabbats av en förkylning och hosta...rena stressterrorn dygnet runt. Som tur är löste jag ut den andra hostmedicinen jag fått utskriven här i fredags då jag anade oråd...och han kände sig kärv i halsen...Fick betala fullpris och det var ju verkligen helt ok att betala 4 euro för denna dundermedicin...jag trappar ner och tar nu bara detta 2 gånger per dygn samt en massa annan antibiotika för att lugna min Asma Bronquial...

Igår åkte vi till en Handelsträdgård utanför Guardamar och bara njöt av blomsterprakt och alla fina växter och krukor...så mycket fint det finns...lite färg och flärd...kändes helt rätt.


Sedan kollar vi runt i lite affärer för att göra något men inte är jag på alerten direkt ännu...tar tid i vår ålder. Skulle handla lite middagsmat och det slutade med att jag blev så trött så var tvungen att efter kraftigt blodsockerfall klämma i mig en hel påse med Mars och jag visste ej hur fort jag skulle komma därifrån...ben och kropp bara skakade så nu blev det snabb hemfärd...och slänga sig i TV-soffan...

Gubben lagar lite ungsbakad lax som smakade alldeles utmärkt men händerna skakar så jag får knappast in maten i munnen...men efter några timmar i soffan så börjar jag piggna till...och kroppen slutar skaka...tills nästa medicinomgång...


Med en dåres envishet försöker jag somna...men tabletterna gör sitt så efter 2 timmar vaknar jag igen...och somnar efter 2 timmar...så värst mycket sömn hann det inte bli...och klockan ringer 07.00 och jag måste ta nya mediciner...och bli ännu mer skakig...sånt är livet ibland...Men...det kunde ha varit mycket värre...

Det går så sakteliga framåt så bara se tiden an nu...och njuta av ALLT...och det gör vi verkligen trots alla om och men...
#1 - - Monica%2520Ottosson:

Vad tråkigt att du skulle bli så dålig. Du får trösta dig med att här har vi den ena snökanonen efter den andra och runt 10 minusgrader hela tiden. Nu är det skönt med lägenheten. Vi står i fönstret och ser på när andra skottar.
Hoppas du kryar på dig snart så ni kan njuta sista tiden innan ni ska hem till ”jämmer o elände”.☃️☃️

Svar: Ja det är ju alltid en tröst att slippa snön oh kylan...och slippa skotta snö...snart är vi som sagt hemma igen till en ren och sanerad och fräsch lägenhet...Om det funkar för oss kanske vi passar på att ta oss till kyrkan där Bengt skall sjunga. Beror lite på olika saker...höres!
Annette Waldensten